På medicinspråk heter högt blodtryck hypertoni (av grekiskans hyper som betyder över och latinets tonia som betyder spänning). Cirka en miljon människor beräknas ha förhöjt blodtryck i Sverige. I viss mån kan det kallas för en dold folksjukdom. De flesta har inga symtom och vet ibland inte ens om att de har förhöjt blodtryck.

Vad är diastoliskt och systoliskt blodtryck?
Hjärtmuskeln fungerar som ett pumpsystem. Varje hjärtslag består av två faser - en sammandragningsfas då blod pumpas ut i pulsådrorna och en avslappningsfas då hjärtat åter fylls med blod.
Hjärtats rytmiska pumpande av blod ger upphov till ett varierande tryck i pulsådrorna. Detta tryck kallas blodtrycket. Trycket är högst då hjärtat drar sig samman och pressar ut blodet i pulsådrorna. När hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod inför nästa slag blir trycket i ådrorna lägre. Det höga trycket under hjärtats sammandragningsfas kallas det systoliska blodtrycket, och det låga under hjärtats avslappningsfas kallas det diastoliska blodtrycket.

Vad anses vara normalt respektive för högt blodtryck?
Blodtrycket anges oftast i mm Hg (höjning av en kvicksilverpelare mätt i millimeter). Man brukar grovt ange det normala blodtrycket som högst 140 mm Hg systoliskt och 90 mm Hg diastoliskt. Detta skrivs ibland som 140/90 mm Hg (uttalas 140 över 90). Vad som anses vara normalt blodtryck är emellertid inte helt självklart.
Blodtrycket varierar kraftigt beroende på yttre omständigheter hos en och samma individ, och stiger också ofta med åldern. Hypertoni är den medicinska term som används när blodtrycket är för högt. Ligger blodtrycket i vila strax över det normala vid enstaka tillfällen brukar det inte kallas hypertoni.

Varför får man högt blodtryck?
En del personer har fått högt blodtryck som en följd av andra sjukdomar, till exempel hormonrubbningar, njursjukdomar eller åderförkalkning. Vissa läkemedel kan också höja blodtrycket, till exempel kortison, p-piller och östrogenersättning. För de allra flesta (över 90%) finns det emellertid ingen direkt förklaring till det höga blodtrycket. Om man inte vet någon säker orsak till det höga blodtrycket kallas tillståndet primär hypertoni. Arv och miljö inverkar på blodtrycket. Arvet kan man ju inte göra mycket åt. Mycket annat i livet kan man dock själv förbättra. Faktorer som rökning, stress, övervikt, stillasittande liv, högt saltintag och hög alkoholkonsumtion kan dels höja blodtrycket, dels öka risken för andra hjärt-kärlsjukdomar.

Vilka är riskerna?
Trots att du känner dig frisk kan högt blodtryck vara farligt på sikt. Det skadar blodkärlen och sliter på hjärtat. Med tiden blir också hjärnans blodkärl allt svagare. Därmed ökar risken för stroke/slaganfall, som beror på blodpropp eller blödning i hjärnan.

Samtidigt påskyndas åderförkalkningen av hjärtats kranskärl, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Andra följdsjukdomar till högt blodtryck är hjärtsvikt och njurskador.

Texten är hämtad ur broschyren "Apotekets råd om högt blodtryck och höga blodfetter".

Vanor du mår bra av
Sjukdomar i hjärta och kärl är ofta en följd av vårt sätt att leva. Högt blodtryck och höga blodfetter hör till riskfatorerna, liksom rökning, övervikt, dåligt kondition och stress. Ju fler riskfaktorer du har, desto farligare lever du. Och desto mer har du att vinna på att se över dina vanor.

Du behöver inte bli någon renlevnadsmänniska- små förändringar kan räcka långt. Men det är viktigt att det är vanor som passar dig. Dels för att du ska orka fortsätta, men framför allt för att du ska trivas med livet.

Vad kan du göra själv?

• Kontrollera blodtrycket regelbundet, om det finns tendens till högt blodtryck i familjen.
• Ändra livsstil: sluta röka, gå ned i vikt om du är överviktig, motionera regelbundet, begränsa alkoholintaget, och prova olika avslappningstekniker.
• Ät mycket grönsaker, frukt och grovt bröd. Var sparsam med salt som kan höja blodtrycket.

Texten är hämtad ur broschyren "Apotekets råd om högt blodtryck och höga blodfetter".